av Tia Jumbe | jun 5, 2018 | ayurveda, mat, recept
Mmmmajssoppa!
Färsk majs är ju så gott – varför inte variera den grillade kolven med en soppa! Här är en supergod och krämig majssoppa med potatis, kokos och heta kryddor, tillagad så den funkar för alla tre doshor!
Som jag har skrivit tidigare så mår vi så mycket bättre om vi äter lite lättare måltider på kvällen. När det är kväll och natt går ju vår matsmältning ner på lågvarv. När vi äter lite mer lättsmält mat som soppa slipper det blaska runt en massa osmält mat i matsmältningssystemet under natten, vilket ger oss bättre sömn, kroppen får lättare att rusta upp och laga organen, och middagen blir bättre smält, vilket innebär att vi undviker att skapa ama.
Den här majssoppan är jättefin middag, särskilt med lite pumpakärnor till, som boostar med järn och protein. Om du vill kan du förstås smula över lite fetaost också.
Jag brukar vara extra noggrann när jag köper majs, eftersom det är världens mest genmanipulerade gröda. Den majs vi köper i Sverige (inom EU) ska vara märkt om den är genmanipulerad, men för att vara på den säkra sidan köper jag alltid ekologisk. Det är alltid bäst att äta så närproducerat som möjligt, och vår nordeuropeiska majs har säsong under hela den svenska sommaren.
Ur ayurvedisk synvinkel balanserar färsk majs pitta och kapha, och den är neutral för vata. Potatis, som den här soppan också innehåller en del av, är neutral för pitta men inte så bra för vata och kapha. Att steka den i ghi och också använda en hel del kryddor som är bra för matsmältningselden, så som bockhornsklöverfrö, hing, färsk ingefära och spiskummin, gör att soppan blir tillgänglig för alla doshor.
Inköpsställen för de lite mer udda ingredienserna hittar du här i mitt inlägg med webbutiker som säljer ayurvediska produkter.
Mumsig majssoppa 2-3 personer
4 dl + 2-3 dl vatten
0,5 dl kokosflingor
6 dl färska majskorn
4 små potatisar
1 msk ghi
2 tsk garam masala
1 nypa hing
1/2 tsk bockhornsklöverfrön
1/2 tsk spiskumminfrön
2 cm färsk ingefära
1 liten vitlök
1/2 röd chili
Salt och svartpeppar efter smak
Servera till: Torrostade pumpakärnor och färsk koriander
Gör så här: Börja med att blötlägga kokosflingorna i 4 dl hett vatten. Fräs hing, spiskumminfrön och bockhornsklöverfrön i ghi i en kastrull, ca 3 minuter. Skölj och hacka potatisarna. Jag köper alltid ekologisk potatis och brukar aldrig skala den. Skär bort majskornen från kolvarna. Häll ner majsen i kastrullen, fortsätt röra och fräsa 2-3 minuter. Rör ner potatis och chili, skalad och hackad vitlök och färsk skalad och hackad ingefära, rör och fräs 2-3 minuter till. Häll på kokosflingor- och vattenblandningen, garam masala och ca 1/2 tsk salt. Låt koka upp och sedan småkoka tills potatisen är mjuk, ca 10-12 minuter. Ta sedan kastrullen av värmen och mixa den slät. Späd med vatten till önskad konsistens. Låt koka upp igen, smaka av med salt och svartpeppar.
Smaklig måltid!
Tia <3
PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3
Fler goda soppor:
Recept: Het och mättande tomatsoppa
Recept: Kryddig bönsoppa – perfekt för kaphasäsong
Recept: Len bönsoppa och gröna pannkakor med avokadogojs
av Tia Jumbe | maj 31, 2018 | ayurveda, doshor, energi, mat
Foto: Arūnas Naujokas, Unsplash.
Trött, andfådd och orkeslös? Det kan vara järnbrist! Brist på mineralen järn gör att kroppen inte syresätts optimalt, vilket gör dig energilös. Så här fyller du på dina järndepåer med kost för din dosha.
För någon vecka sedan skrev jag denna artikel om olika slags trötthet och hur vi kan balansera den. Men det finns fler anledningar till att vi känner oss trötta, framför allt om vi är kvinnor.
Jag har precis fått reda på att jag har låga blodvärden till följd av järnbrist. Jag var på vårdcentralen för en undersökning av vad jag trodde var en värkande njure (som skönt nog visade sig vara en överansträngd muskel). Eftersom jag inte har varit på vårdcentralen på många år så passade läkaren på att ta en massa prover, och det var där det uppdagades att jag har blodbrist. Igen. Precis som senast, för sju år sedan, så har jag inte känt av några större symptom – så typiskt en pitta att bara köra på!
Järnbrist är en av våra vanligaste folksjukdomar, och det är vi kvinnor som drabbas. Var tredje kvinna i fertil ålder lider av järnbrist, och nästan 40 procent av alla unga kvinnor. Vi har svårt att ta upp järn och ju äldre vi blir desto svårare får våra kroppar att tillgodogöra sig det järn vi äter. Bristen kommer smygande, vilket förstås gör det svårt att upptäcka. En vänjer sig gradvis vid att vara trött och utan energi.
Järn behövs för att bilda röda blodkroppar, och de i sin tur behövs för att syresätta kroppen. När vi har tomma järndepåer syresätts kroppen alltså inte maximalt, och det är därför vi känner oss trötta, orkeslösa, andfådda och kanske har ont i huvudet oftare än normalt. Även öronsus och håravfall hör till symptomen. Du som äter vegetariskt har större risk att drabbas av järnbrist, eftersom järn framför allt finns i animaliska produkter. Det finns alltså all anledning att boosta extra med järn!
Att börja äta kött igen är inte aktuellt för mig. Jag tänker i stället boosta med vegetariska livsmedel som är extra järnrika, och med hemmakurer för att höja järnnivåerna. Jag ska också undersöka hur jag kan få ordning på min menstruation, som tycks ha bestämt sig för att spela i den rikligare ligan.
I dag har jag börjat ta Maharishi Ayurvedas järntabletter (se lista med webbutiker här), och i morse började jag dricka en järnboostande dryck med 1 nypa saffran, ½ tsk gurkmeja, honung och ghi. Den tänker jag ta morgon och kväll. Jag har laddat upp med torkade frukter och tänker äta rejält från listan med järnrika grödor för pitta, här nedan.
Om en månad ska jag till vårdcentralen igen för att ta nya prover – det ska bli väldigt intressant att se hur blodvärdet har förändrats!
Om du känner igen dig i symptomen och är osäker på ditt järnvärde så rekommenderar jag dig att ta ett blodprov på vårdcentralen. Det är inte bra att gå runt med låga järnvärden och ännu sämre att ha låga blodvärden. Om du vet att du lätt får lågt järnvärde så kan du direkt boosta med tipsen här nedan!
Jag har tagit fram våra allra mest järnrika vegetabiliska grödor (utom spannmål, listade efter vilken dosha de är lämpliga för. Intressant att konstatera är att inga av de grönsaker som vi normalt betraktar som järnrika tar sig upp på listorna, så som spenat (2,7 mg järn per 100 g), broccoli (0,7 mg) och grönkål (1,5 mg). I stället är det nötter, frön och baljväxter som gäller för att få i sig tillräckligt med järn. Ät gärna c-vitaminrika grönsaker till måltiden också, för att underlätta upptaget av järnet. Där ka både spenat, grönkål och broccoli göra nytta, c-vitaminrika som de är.
Undvik kaffe, te och mjölk, som kan blockera kroppens absorption av järn.
Välj listan för en dosha som du har obalans i, eller den som dominerar hos dig. Läs mer om vata, pitta och kapha under Lär känna doshorna i spalten till höger.
Järnrika vegetabilika livsmedel, dosha för dosha
Listan visar järninnehåll i mg per 100g, rekommenderad dagligt intag av järn: 15 mg (för menstruerande kvinnor).
Vata
Pumpafrön 107%
Sesamfrön, torkade med skal 104%
Sesamfrön, torkade utan skal 56%
Mungbönor, torkade 55%
Solrosfrön, 49%
Pistagenötter 48%
Cashewnötter 43%
Sötmandel 37%
Hasselnötter 26%
Persilja 26%
Dill 23%
Färsk basilika 23%
Pitta
Pumpafrön 107%
Sojabönor, torkade 60%
Mungbönor, torkade 55%
Kikärtor 49%
Kidneybönor, 49%
Röda linser, torkade 49%
Gröna eller gula ärtor torkade 43%
Aprikoser, torkade 43%
Vita bönor, torkade 39%
Hirs fullkorn 34%
Bovete hela eller krossade korn 27%
Persilja 26%
Dill 23%
Kapha
Pumpafrön 107%
Sojabönor, torkade 60%
Mungbönor, torkade 55%
Kikärtor 49%
Kidneybönor, 49%
Röda linser, torkade 49%
Solrosfrön, 49%
Aprikoser, torkade 43%
Hirs fullkorn 34%
Blåbär torkade 34%
Bovete hela eller krossade korn 27%
Persilja 26%
Dill 23%
Färsk basilika 23%
Boosta lugnt och sköt om dig!
Tia <3
PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3
av Tia Jumbe | maj 21, 2018 | ayurveda, doshor
Majsommar i Vinterviken.
Solen gassar och det är stekhett ute. Räknas årstiden fortfarande som vår och kapha eller ska vi börja balansera sommar-pitta nu? Men hur gör vi då när/om det plötsligt kommer ett bakslag och blir kallt? Lyssna på din kropp och ditt sinne. Där har du svaret!
En stor del av maj har varit riktigt solig och varm, och det är ju underbart. Vi svenskar älskar ju ofta sol och längtar så, särskilt när våren har varit kall, som i år. Men hur ska vi som vill leva lite mer ayurvediskt tänka när det plötsligt är varmt ute, dag efter dag, trots att det egentligen är vår och kaphasäsong ända till juni? Och ännu svårare blir det ju om vädret slår om helt plötsligt, och blir kallt igen. Hur ska vi då tänka?
Så här brukar årets månader fördelas över doshorna enligt det klimat vi har här i Sverige:
Vata: Cirka november till februari
Kapha: Cirka mars till juni
Pitta: Cirka juli till oktober
Enligt detta har vi alltså eventuellt ett par veckor kvar på kapha-säsongen innan det är dags att börja balansera pitta. Men det som ayurveda framför allt lär oss är ju att lyssna på oss själva, våra egna kroppar och sinnen. Det är där du har svaret på hur du ska balansera dig. Så här:
Är du trött, seg, nedstämd, allergisk och känner dig tung i kropp och sinne? Balansera kapha!
Känner du dig allt oftare lättirriterad och otålig, med sur känsla i magen och kanske också begynnande hudutslag? Balansera pitta!
Om du fryser, känner dig orolig, sover ytligt och har svårt att koncentrera dig så är vata ur balans, alldeles oavsett säsong, och du bör balansera vata.
Våra doshor påverkas hela tiden av allting omkring oss och därför är det helt nödvändigt att lyssna på kroppen och sinnet innan vi börjar balansera oss själva, så att vi vet att vi gör rätt. Tänk dig att du har en vataobalans, alltså att du har för mycket av vatas kalla, lätta och torra kvaliteter, men tänker att det är vår så du behöver balansera kapha, alltså minska på kaphas kvaliteter. Du drar därför igång en kaphabalansering där du via kost och livsstil minskar kaphas kalla, våta och tunga kvalitet hos dig själv. Resultatet blir förstås att du ökar vata, eftersom du tillför mer av vatas torra och lätta kvalitet. Dina symptom på vata-obalans kommer att bli ännu tydligare.
Alltså, känn in dig själv:
Du är trött, ok. Vad är det för slags trötthet, vilken dosha hör den till, vilka andra symptom känner du, och hur ska du tolka dem i kombination med varandra?
Du är trög i magen – samma sak där. Hur länge har det pågått, vilka andra symptom har du, hur tolkar du dem?
Du är i mental obalans – på vilket sätt? Tung, nedstämd? Orolig,rädd? Arg, ilsken?
Allt spelar in och med alla symptom framför dig,kanske nedtecknade på ett papper får du lägga ett pussel. Om du har flera obalanser från olika doshor, balansera alltid vata i första hand. Här längst ner har jag länkat en massa inlägg som kan hjälpa dig att tolka dig själv. Doshorna i balans och obalans kan du läsa om via länkarna i högerspalten.
Om du har kraftiga obalanser och mår dåligt rekommenderar jag en ayurvedisk hälsokonsultation. .
All kärlek och varmt lycka till (ps hör av dig om något är oklart).
Tia <3
PS: Glöm inte att gilla min sida Ayurvediskt – Tia Jumbe på FB. Då missar du inga av mina inlägg här på bloggen eller på FB. <3
Relaterad läsning:
Så tolkar och balanserar du din trötthet
Lyssna på dina känslor – de visar din obalans!
Låt din matsmältning styra vad du äter
Därför är det viktigt att balansera sina doshor
Balansera rätt dosha – så här kan du tänka!
av Tia Jumbe | maj 14, 2018 | ayurveda, doshor, energi, Livet
Foto: Nicolai Berntsen, Unsplash.
Det är mycket prat om balans i den här bloggen. Men vad spelar det egentligen för roll om våra doshor är något ur balans? Lite gaser i magen, förstoppning då och då, eller perioder av nedstämdhet är väl egentligen ingen fara? Eller?
Ayurvedas viktigaste område är friskvård, att vårda oss själva medan vi fortfarande är friska, så att vi når strålande hälsa och välmående nu, och så att vi åldras friska och harmoniska. Vi människor är dock trots vår intelligens generellt kortsiktiga och tycker inte alltid att det är så roligt att jobba förebyggande. Men om vi inte vårdar oss själva medan vi är friska kommer vi så småningom att vara tvungna att vårda oss själva när vi är sjuka. Och det är inte alls lika lätt och härligt.
När vi balanserar en dosha i obalans betyder det att vi återställer kropp och sinne till sitt naturliga tillstånd. Obalanser är tecken på att någon av våra doshor har ökat och vi har fått för mycket av den i förhållande till vår grundkonstitution. Kroppens egna läkkraft är fantastisk och den strävar hela tiden efter sin unika, naturliga balans. Ofta kan kroppen själv ta hand om obalanser. När vi reser får exempelvis de flesta av oss vataobalans, med gaser i magen, förstoppning och kanske också oro de första dagarna på resan. Vata ökar bland annat som ett resultat av förändring. Men om vi inte fortsätter att öka vata på olika sätt så hanterar kroppen själv obalansen och vi kan gå på toa igen som vanligt (phu).
Detsamma gäller även ama. I pulsen kan vi känna ama i första intrycket, den puls som visar hur det är ställt i kropp och sinne precis just nu. Denna ama kan bero på något du ätit eller druckit det senaste dygnet. Om du till exempel har ätit en stek till middag kvällen innan och sköljt ner den med ett glas rött vin, så kan det bildas ama i matsmältningsområdet eftersom det är svårt för kroppen att ta hand om dessa livsmedel. Men om vi inte fortsätter att fylla på med svårsmälta livsmedel kan kroppen under kommande dygn hinna hantera det svårsmälta och även aman. Någon dag senare kan pulsen i första intrycket alltså vara ren.
Men när kroppen inte hinner med att hantera obalanserna så förvärras de, och blir med tiden allt värre. Ama bildas eftersom obalansen börjar i matsmältningsområdet, och gör i ett första stadium så att maten inte kan smältas ordentligt. Ju längre vi går med obalans, desto större negativ effekt ger överskottsdoshan och aman på kroppens funktioner. Och vi känner av symptomen allt mer. Obalansen blir också allt knepigare att balansera på egen hand, de enkla medel som vi är vana att använda, så som kost, sömn, livsstil och örter biter inte längre på samma sätt.
Efter en tid har obalansen utvecklats till en sjukdom som även den moderna sjukvården kan upptäcka med sina mätinstrument: depression, magsår, reumatism, högt blodtryck, diabetes, till exempel.
Mindre obalanser är alltså inget att ignorera. Vi bör göra det vi kan för att balansera dem så snart vi känner av dem. Vi behöver bli finstämda instrument, lyhörda för vår kropp och vårt sinne, och för vad vi behöver för att må som allra bäst just nu – men också i längden.
Med kärlek,
Tia <3
PS: Glöm inte att gilla min sida Ayurvediskt – Tia Jumbe på FB. Då missar du inga av mina inlägg här på bloggen eller på FB. <3
av Tia Jumbe | maj 11, 2018 | ayurveda, mat, recept
Grillväder i helgen? Gör en wrap med grillade grönsaker och linsröra! Välj grönsaker efter dosha och anpassa röran med kryddor så får du en superfin sommarmåltid med ayurvedisk touch!
Ayurvedisk mat förknippas ofta med grytor med indiska smaker. Visst är varma grytor det optimala för oss att äta, lättsmält och också enormt gott, men det är också härligt och viktigt med omväxling och goda alternativ. Och när det är sommar och alla andra grillar – då ska vi som vill leva ayurvediskt också kunna grilla! Men vi grillar grönsaker, såklart.
Jag älskar enkel mat, och en favoriträtt är grillade grönsaker i en wrap med någon god sås. För att få i mig protein brukar jag göra en sås på bönor eller linser. Den som jag gör här med röda linser är enormt god.
Alla grönsaker är goda att grilla och för att göra maträtten passande för din dominerande dosha (eller för att balansera en dosha i obalans) är det helt enkelt bara att välja olika grönsaker. Här är några exempel på grönsaker som balanserar doshorna:
Vata: Squash, morot, sötpotatis, sparris, tomater, rotfrukter, fänkål, små aubergine
Pitta: Squash, fänkål, färsk majs, sparris, haricot-vert, sötpotatis, broccoli, endiver
Kapha: Morot, färsk majs, sparris, tomat, små aubergine,broccoli, endiver, grön och röd paprika
Vinterhalvåret grillar jag grönsakerna på en plåt, 200 grader i ugnen. På sommaren kan du grilla på en utegrill, men se till att grilla på ett tätt galler eller nät, så att grönsakerna inte faller ner i kolbädden.
Röda linser går bra för pitta och balanserar kapha. Om du har mycket vataobalans kan du göra röran på mungbönor i stället, eller göra den mer vata-lämplig med lite extra korianderblad, och i stället välja grönsaker mer noggrant.
Jag brukar rulla in mina grönsaker i vanligt mjukt tunnbröd, som på bilden, men det går förstås lika bra att äta grönsakerna som de är, bara med röran till.
Ha en ljuvlig stund vid grillen!
Tia
PS: Glöm inte att gilla min sida Ayurvediskt – Tia Jumbe på FB. Då missar du inga av mina inlägg här på bloggen eller på FB. <3
Grillade grönsaker, 2-3 personer
1 liten smal squash
1/2 röd paprika
1 aubergine
1 sötpotatis
3-4 sparrisstänger
Gör så här: Dela grönsakerna (utom sparris) på längden, pensla med olivolja och krydda med örtsalt. Lägg dem i omgångar i ugnen eller på grillen, börja med det som tar längst tid att steka/grilla och fortsätt lägga på de som tar kortare tid allt eftersom. Gör röran under tiden som grönsakerna grillas.
Rödalinsröra, 2-3 personer
2,5 dl röda linser
1 vitlöksklyfta
3 msk olivolja
2 msk citron
1 tsk malen spiskummin
1 tsk paprikakrydda
1 näve färska korianderblad
Salt och svartpeppar efter smak
Gör så här: Skölj de röda linserna ordentligt. Lägg i en kastrull tillsammans med vitlöken, skalad och halverad vitlöksklyfta, häll på vatten så att de täcks och låt koka 10-15 minuter. Skumma av och låt stå ytterligare 5-10 minuter i kastrullen. Häll över i en stor sil och låt stå en stund så att så mycket vatten som möjligt rinner av. Häll allt i en skål. Tillsätt resten av ingredienserna och mixa till en röra.
