av Tia Jumbe | jun 16, 2018 | ayurveda, ayurvedisk aromaterapi, resor
Sommar och sol, myggor och fästingar.
Snart dags för semester! Här är 5 örter som tillsammans utgör ett komplett reseapotek för de flesta av sommarens och semesterresans utmaningar.
Vi kommer i sommar att bila runt i Tanzania och tillbringa tid på Zanzibar, där vi har släktingar. När man tillbringar några veckor i tropiska länder får man räkna med att bli både magsjuk, få konstiga insektsbett och sova sämre. Men alla slags resor ökar vata och med det oro och problem med magen. Och myggbett och skrapsår kan vi få var som helst. Ett smart sammansatt reseapotek är därför guld värt! Här är de örter jag kommer att ta med mig i sommar – låt dig gärna inspireras!
Kardemummafrön. Att kräkas kan vara bra vid matförgiftning och liknande, men när kräkningarna inte slutar kan man drabbas av uttorkning, särskilt i varma länder är det en risk. Att tugga på 1-2 kardemummafrön lindrar illamående och hjälper till att stoppa kräkningar.
Ingefära, färsk och pulver. Ingefära är en av de mest sattviska örterna, balanserande för alla tre doshorna. Ingefära är bra mot diarré (applicera färsk ingefärajuice runt naveln) och huvudvärk (gör en pasta med vatten och ingefärapulver och stryk ut på pannan, kan bränna lite på skinnet, men är inte farligt). All slags förändring ökar vata, vilket kan ge förstoppning och gaser. Ät en blandning med 1 tsk färsk ingefära, 1 tsk citronjuice, 1 nypa salt och 1 nypa svartpeppar för att hålla igång magen! Mitt reseapoteket kommer också att innehålla en färdig blandning mot förkylning, med 2 delar ingefärapulver, 3 delar kanelpulver och 1 nypa kardemummapulver. Låt 1 tsk av blandningen koka i 15 minuter, svalna till fingervarmt och häll i lite honung. Drick två koppar om dagen tills du mår bättre.
Gurkmeja. Ännu en fantastisk läkeört. Gurkmeja är antiinflammatorisk och en naturlig antibiotika. Den stärker matsmältningen och hjälper till att återställa tarmfloran. Men i mitt reseapotek är den med främst för dess antiinflammatorisk egenskaper. I Indien finns det plåster med gurkmeja, och du får ju samma antiinflammatoriska effekt om du lägger på lite gurkmeja eller gurkmejapasta (gurkmejapulver+vatten) på sår eller kliande utslag. Superbra i miljöer med mycket främmande bakterier.
Muskotnötpulver. Som jag nämnde tidigare så ökar vata av all slags förändring, så på en resa där man som vi hela tiden kommer att röra på sig är det bra att motverka vata på alla sätt. Vata kommer med torrhet och luft, vilket ger förstoppning och/eller oregelbundna tarmrörelser samt gaser, men en vata i obalans blir också orolig i sinnet och kan få problem med sömnen. För att motverka orolig sömn kan man dricka en kopp varm mjölk med en nypa muskotnötpuver i innan sänggående.
Pepparmynta eterisk olja. En oumbärlig olja på långresor i varma länder! I tropiska områden får man räkna med närkamp med allehanda insekter. Malariatabletter har vi med oss (malaria är inte att leka med, vår äldsta dotter fick det när hon var liten och då var vi glada att vara bara någon timme ifrån ett sjukhus), men jag kompletterar med pepparmyntaolja, vars doft inte uppskattas av insekter. Jag kommer att använda några droppar av den i en aromaterapilampa innan läggdags i sovrummen, och kanske blanda några droppar i den olja jag smörjer in kroppen med. Pepparmyntaolja är dessutom slemlösande, bra mot bihåleinflammation och effektiv mot feber och huvudvärk. Använd endera 2-3 droppar i en aromaterapilampa eller samma mängd olja i kokhett vatten med handduk över huvudet för inhalering. Eterisk pepparmyntaolja är också bra att svalka sig med när solen är het (1-2 droppar i 1 liter vatten) – en given ingrediens i ett reseapotek för tropiska breddgrader!
Det är några veckor kvar av inlägg här på bloggen innan det är dags för ledighet för min del. Följ gärna Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3
All kärlek,
Tia
av Tia Jumbe | maj 9, 2018 | ayurveda, ayurvedisk aromaterapi, detox, doshor, mat, sömn
Foto: Smile Su på Unsplash.
Med värmen exploderar naturens blomning – och för många även besvären av pollenallergi. Här är 5 sätt att lindra symptomen och hjälpa kroppen att stå emot attacken.
Runt omkring mig på bussar och tåg nyser och snorar folk. Skiftet av årstid är ett faktum, värmen har kommit och överallt blommar träd och blommor. Våren är säsong för pollenallergi, och har du nedsatt immunförsvar kan du vara en av de som drabbats eller kommer att drabbas. För att stärka kroppen så att den kan hantera all pollen behöver vi boosta både immunförsvar och matsmältning. Det är nycklarna till en balanserad kapha och hälsa.
Du kan gärna börja med att starta om matsmältningen, som jag skrev om i det här inlägget. Det är ett bra sätt att rensa kroppen ur toxiner som ansamlats under vintern och som annars bidrar till att sätta ner immunförsvaret. Sedan kan du prova dessa 5 tips, som både kan lindra och minska allergin.
1. Ät mer kryddstarka, bittra och sträva smaker. Ingefära och svartpeppar är exempel på kryddstarka smaker; spenat, sparris och endiver på bittra; och kikärtor, alfafagroddar och sallad på sträva smaker. Dessa är lätta, lättsmälta och balanserar kapha.
2. Följ kroppens dygnsrytm. Ät störst mål mat mitt på dagen, då matsmältningen är som starkast, en lättare frukost och en lättsmält måltid som soppa på kvällen, då matsmältningen saktar ner.
3. Smörj näsan med olja. En så enkel sak som att smörja insidan av näsan med sesam- eller kokosolja kan lindra, eftersom det gör att pollenfrön inte landar direkt på och irriterar själva slemhinnorna.
4. Sov gott. Se till att du får ordentligt med sömn – men inte för mycket, 7-8 timmar räcker. Sov inte efter kl 6 på morgonen, så att du vaknar i kaphatid, och lägg dig senast 22, så att kroppen får tid att utnyttja de mest effektiva timmarna innan midnatt att rena och reparera sina organ..
5. Använd Sweet basil eterisk olja. Ta ett par droppar i en aromaterapilampa som du låter brinna under några timmar när du är hemma. Eller ta två droppar i den olja som du använder för din abhyanga-massage. Sweet basil är effektiv för att balansera kapha och särskilt bra att använda på våren. Var försiktig när du handskas med eteriska oljor, de är extremt högkoncentrerade och bör inte användas direkt på huden.
Kom ihåg att om du lider av svåra besvär av allergi bör du gå till en ayurvedisk hälsorådgivare för att få individuella hälsoråd.
Med kärlek
Tia
PS: Glöm inte att gilla min sida Ayurvediskt – Tia Jumbe på FB. Då missar du inga av mina inlägg här på bloggen eller på FB. <3
av Tia Jumbe | apr 27, 2018 | ayurveda, doshor, energi, sömn, Stress
Foto: Maaike Nienhuis på Unsplash.
Är du trött som en utmattad vata eller som en tung kapha? Beroende på vilken dosha som är ur balans behöver du ta hand om din trötthet på olika sätt för att må ditt bästa.
Att känna sig ovanligt trött i perioder är vanligt i vårt samhälle. Vi lever uppskruvade liv i högt tempo och med få tillfällen till återhämtning. Trötthet är trötthet, kanske du tänker, och förutsätter att den bristande energin bör hanteras på liknande sätt oavsett när, hur och varför den kommer. Men perioder av onormalt mycket trötthet kan ha olika orsaker, framför allt nu på våren, och kräver att du tar hand om det på olika sätt.
När vi vill vårda oss själva enligt ayurveda behöver vi lära känna oss själva och känna in vår kropp och sinne varje dag. Det är i dagsformen svaret finns till vilken dosha du behöver balansera. Alldeles oavsett vilken dosha som normalt dominerar dig kan du få överskott (obalans) i någon av de andra.
Det är din livsstil och omgivningen som är avgörande för vilken dosha som ökar. Även om du normalt sett domineras av kapha eller pitta kan du få tillfälligt vataöverskott i form av gaser, förstoppning och torr hud om du utsätter dig för en stor och snabb förändring, som till exempel en flygresa. En person som vanligtvis domineras av vata kan få kaphaobalans med trötthet och trög mage under våren, påverkad av kaphadominansen i omgivningen. Alla känna av pittaöverskott med sur mage och hudutslag efter att under en period ha utsatt sig för alltför mycket hetta i form av sol, värme och kryddstark mat. Du behöver ta in hela bilden i hur du mår för att kunna ta hand om din trötthet på bästa sätt.
En period med ovanligt mycket trötthet som beror på ett överskott av vata kommer ofta i kombination med oro, ängslan och ett splittrat sinne. Du kanske har massor av energi som plötsligt bara tar slut, typiskt på eftermiddagen, och du känner dig i stället dränerad på energi. Kanske har du också gaser i magen, och sover ytligt, vaknar ofta mellan 2 och 6 på morgonen och har svårt att somna om. Den här typen av trötthet behöver hanteras genom att balansera vata. Det är lugn och återhämtning som gäller för att komma till rätta med den här tröttheten, färre intryck, varm och gärna lite oljig mat, regelbundenhet, rutiner och lugn träning.
Läs mer om hur du kan balansera vata här.
Trötthet som beror på kaphaöverskott, som vi kan få under våren när kapha är dominerande i omgivningen, är i stället en tung och trög typ. Du sover tungt hela natten, det är svårt att komma upp, och du skulle med lätthet kunna sova mer än åtta timmar per natt. Du kan känna dig trött och tung även i kroppen, och kanske märker du att du lägger på dig vikt eller samlar vatten i kroppen. Matsmältningen går på lågvarv och du kanske är förstoppad. Du känner av ökad slembildning i kroppen, och kanske är du snorig, har slemmig hosta eller känner av allergi. Du kan också känna dig låg och nedstämd. Den här typen av trötthet behöver hanteras med en ökad intensitet i livet, med lätt men varm mat, värmande motion och omväxling i stort och smått.
Läs mer om kapha och hur du balanserar doshan i det här inlägget. Här kan du läsa mer om hur vi påverkas av våren och kaphas dominans i omgivningen. Här har jag skrivit om hur du gör en vårdetox för mer energi, och här hittar du ett yogapass som piggar upp i kaphasäsong.
Även en pitta kan drabbas av trötthet, trots stora mängder energi och hög arbetskapacitet. Det största problemet för pitta när det gäller trötthet är kanske att pitta inte känner efter så mycket, utan bara kör på och kommer i obalans. Hos en pitta i obalans kommer tröttheten ofta i kombination med ilska, bristande tålamod och frustration. Ögonen svider och kanske även magen och bröstkorgen. Matsmältningen går på högvarv och maten passerar alltför snabbt genom systemet. Läs mer om hur du balanserar pitta i det här inlägget.
Ta en stund varje dag till att stilla dig i fullständig närvaro, för att kunna känna in vad som försiggår och hur du mår i kropp och sinne. Då blir det lättare att hitta rätt sätt att balansera.
En bra sömn är förstås också helt nödvändigt för att vi ska känna oss pigga och ha energi. I det här inlägget kan du läsa om hur du gör för att få en god natts sömn.
Jag önskar dig en pigg och vacker helg!
Tia
av Tia Jumbe | mar 9, 2018 | ayurveda, detox, doshor, energi, mat, pranayama, recept, yoga
Foto: Biegun Wschodni, Unsplash.
När vinterkylan övergår i vårens våta tröghet behöver vi ändra strategi. I stället för att balansera vata behöver vi balansera kapha, så att vi inte stagnerar och utveckla allergier, astma eller drar på oss slemmiga förkylningar. Förvåren är också en bra tid att rensa ut slagg. Här är en passande vårdetox för alla tre doshor!
Enligt ayurveda består vi alla och allting omkring oss av de tre energiprinciperna/doshorna vata (luft och rymd), pitta (eld) och kapha (jord och vatten). Även årstiderna har sina egna doshor, där vintern är vata, medan vår är kapha. Eftersom lika ökar lika så ökar den dosha som dominerar i vårt omgivande klimat samma dosha hos oss. För att vi ska må så gott som möjligt bör vi i vårt sökande efter hälsobalans även ta hänsyn till omgivningens dominerande dosha. Det innebär att vi de senaste månaderna har balanserat vintervatan med värme, oljighet, regelbundenhet och långsamhet, för att inte få ett överskott av vata i vår egen doshasammansättning. Nu när våren är i antågande är det dags att byta strategi.
När vinter övergår i vår tar kapha över i omgivningen, och påverkar oss alla med sin kyliga, våta, långsamma och lite tröga kvalitet. När kapha kommer i obalans hos oss kan det ta sig i uttryck som ökat slem i bröstkorg, hals och bihålor, astma och allergier. Vi kan känna oss slöa, sega och tröga i kropp och sinne. Vi kan bli extra frusna och trötta, gå upp i vikt och känna oss nedstämda.
För att motverka att kapha kommer i obalans behöver vi balansera med motsatt kvalitet. Eftersom kapha är kall, våt, långsam och trög behöver vi i tillföra motsatsen, både vad gäller kost och livsstil.
När det gäller kost så behöver den vara varm och lättsmält, inte så fet, men gärna kryddig. Favorisera bittra och sträva smaker, undvik salta, söta och sura smaker. Undvik mjölkprodukter utom ghi, nötter och frön, och att äta för mycket, särskilt sent på kvällen. Fyll magen till max 2/4 med mat, 1/4 vatten och lämna resten av utrymmet till matsmältningsrörelserna, som behöver allt stöd de kan få när det är tröga kapha som dominerar.
När det gäller en livsstil som balanserar kapha är det bra att träna regelbundet, gärna en stund varje dag. Dynamisk yoga, gärna med flow är bra träning. Undvik att sova för mycket, sov inte på dagtid och helst inte längre än till kl 6 på morgonen. Bryt gärna rutiner och gör nya saker, eller gör saker på nytt sätt för att inte stagnera. Undvik att samla på och skjuta upp saker.
Läs mer om kapha och hur du balanserar kapha här.
Dags för en detox!
När vinterkylan börja ge vika för värmen är det enligt ayurveda en perfekt tid för att detoxa och hjälpa kroppen att göra sig av med toxiner och slaggprodukter som ansamlats i kroppen under vintermånaderna. Det handlar både om luftföroreningar och slaggprodukter, samt toxiner från stress och oprocessade känslor. Om vi har för mycket kapha i kroppen skapar det också ama. Syftet med en detox är att låta matsmältningen vila från hanteringen av mat i några dagar, så att den i stället kan ägna sig åt att rensa ut dessa slaggprodukter. När vi detoxar får vi mer energi, känner oss mer vitala, och vi kan också förlora några kilon på kuppen.
En skonsam detox är att ha en monodiet under exempelvis sju dagar. En monodiet innebär att du äter samma maträtt hela tiden, och mungbönsgrytan kitchari är perfekt för ändamålet, eftersom den är så näringsrik och lättsmält – den är ju dessutom så god! Du hittar recept längst ner i blogginlägget.
Här är några generella tips inför en detox:
INNAN DETOXEN
-Välj en bra tidpunkt. Det är bra om de första dagarna av detox kan erbjuda lite extra stillhet, eftersom de ofta är jobbigast, men se gärna till att hela perioden är lite softare än vanligt. Undvik stress och press.
-Se över din diet och livsföring några dagar inför din detox. Om du redan har börjat trappa ner på kött, kaffe, gluten och socker blir detoxen skonsammare.
-Planera detoxen. Det bästa är att äta nytillagad och varm mat. Det är alltså bra att planera sin tillvaro lite extra under detoxveckan så att det endera finns tid att laga maten innan du ska äta, eller att du kan börja laga maten några timmar innan och ta med dig grytan i en termos, så kallad termosgryta, se recept här.
UNDER DETOXEN
-Börja dagen med fingervarmt vatten med 1 tsk citronjuice, 1 tsk ingefärajuice, 1 tsk honung och 1/4 tsk gurkmeja. Drick på fastande mage, vänta 20 minuter innan du äter något annat.
-Gör daglig abhyanga, oljemassage, med varm mognad sesamolja för att hjälpa till att föra ut slaggprodukterna.
-Under själva detoxen kan du promenera och göra lättare yoga. Låt det vara enkla rörelser, gärna sittande på golvet. Vridningar är bra, liksom framåtfällningar. Om du kan Solhälsning A kan du göra några sådana innan de sittande rörelserna. Läs mer om detoxande yoga i det här inlägget.
-Gör Renande pranayama dagligen: Ligg på rygg med ögonen slutna, armarna längs kroppens sidor och tummetoppen mot pekfingertoppen. Andas som vanligt i någon minut. Andas sedan in fem, sex sekunder. Håll andan mjukt inne fem sekunder, andas ut 10-12 sekunder. Håll andan ute fem sekunder innan du andas in igen, under fem, sex sekunder. Fortsätt i 5 minuter.
-Ät när du är hungrig och drick uppkokat varmt vatten och detox-te mellan måltiderna.
-Se till att du får tillräckligt med sömn.
-Du kan detoxa i 5-14 dagar. Om du domineras av vata kan 5 dagar räcka, pitta kan göra några dagar till, medan kapha kan detoxa den lite längre tiden. Här kan du göra ett enklare doshatest.
EFTER DETOXEN
-Efter detoxen är det bra om du gradvis återgår till vanlig föda. Ge kroppen och matsmältningen ett par dagar på sig att vänja sig vid att hantera allt tyngre föda igen.
Recept på kitchari, mungbönsgryta
1 portion
Så här gör du:
- Blötlägg mungbönor och basmatiris över natten, 8-10 timmar. Häll bort blötläggningsvattnet och skölj ordentligt några gånger.
- Fräs senapsfrön, hing och spiskumminfrön någon minut i ghi i en kastrull.
- Tillsätt bönorna och riset, fräs eventuellt någon minut till.
- Häll på vattnet, låt koka upp och sedan småkoka på låg temp i 20 minuter.
- Tillsätt sedan grönsaker, rör om. Koka upp igen och låt småkoka ytterligare 20 minuter.
- Tillsätt sedan de malda kryddorna: koriander, spiskummin, ingefära, gurkmeja.
- Rör om och smaka av med salt.
- Servera gärna med färsk koriander och pressa lite citronjuice över.
Jag kommer att göra min vårdetox i slutet av den här månaden, när jag är hemma från den Yoga & upptäck Marrakech-resa som jag gör tillsammans med Ask Mr Nilsson i mars varje år. När gör du din?
Jag önskar dig en ren, fräsch och frisk vår!
Tia <3
av Tia Jumbe | mar 5, 2018 | ayurveda, doshor, energi, Livet, meditation, pranayama, sömn, Stress, yoga
Foto: Noah Silliman, Unsplash.
Hjärtat, sinnet och kroppen är tätt sammanlänkade och påverkar varandra. Att vi lever tillfredsställande liv med glädje, lycka och lagom lite stress är alltså inte bara trevligt – det är nödvändigt för att inte skapa obalans.
Som jag har skrivit flera gånger tidigare så är det holistiska synsättet på människan en av de saker som gör att jag tycker så mycket om ayurvedan. Sinnet, själen, kroppen, medvetandet – allt hänger ihop, och alla delar behöver tas om hand och näras för att vi ska må så bra som möjligt. Vi människor är ofta duktiga på att träna och på att äta rätt – men det här med att ta hand om vår mentala hälsa är vi inte lika vassa på.
Enligt ayurvedan har vi två hjärtan, ett fysiskt som pumpar runt vårt blod, och ett emotionellt, som är själens säte i kroppen, vårt center för kärlek och medkänsla, som också ansvarar för vår mentala balans. Det här innebär att vår fysiska hälsa hänger tätt samman med hur vi mår mentalt. Ett par enkla exempel på det är att ilska och depression är stora riskfaktorer för problem med hjärtat, medan ett optimistiskt sinnelag har visat sig skynda på läkning efter operationer.
För att hålla vårt hjärta friskt behöver vi ge det näring i flera former: fysiskt, känslomässigt och andligt. Vi behöver äta hälsosamt för att hålla hjärtat friskt, motionera regelbundet, vila tillräckligt – och vi behöver vara tillfredsställda med våra liv. Vi bör skydda vårt hjärta från alltför mycket känslomässig och fysisk stress och press.
Men många av de underbara människor som jag möter i konsultationer är på väg att stressa sönder sig. Många har varit utbrända, deprimerade, och kämpar för att komma tillbaka till energi och glädje. Andra förvägrar sig ett liv med en meningsfull sysselsättning, och skapar på det sättet olycka och obalans. Det som ändå gör mig så lycklig i dessa möten är att de här människorna har tagit steget att gå på en hälsokonsultation. De är beredda att börja förändra saker för att stärka sin hälsa. Att sträva efter att må så bra som möjligt mentalt och fysiskt är enligt mig det vackraste och modigaste vi kan göra. Och det viktigaste. Världen behöver friska och harmoniska människor – hur ska vi annars kunna skapa en frisk och harmonisk värld?
Men hur ska vi då göra för att ta hand om oss mentalt? Hur slutar man att stressa?
Stress betraktas inom ayurvedan som en störning i nervsystemet, vilket hör till vatas funktioner. Vata är ju lättrörlig och dras lätt med och tas ur balans, men även en arbetssam pitta kan bli stressad, förstås. Om du känner dig orolig och har ångest, sover ytligt och ofta vaknar framåt morgonkvisten, mellan 2 och 6, är din stress framför allt vata-relaterad. Då kan du prova att balansera vata, läs mer om det här. Om du i stället är otålig och lätt blir ilsken, har fått hudutslag och sur mage , och har svårt att somna kan du i stället balansera pitta, läs mer om det här.
Det är bra för våra båda hjärtan att utöva lättare motion några gånger per vecka, gärna yoga, som ju har effekt på fler plan än enbart det fysiska. Meditation gör det lättare för oss att hantera det som vi tar in i vårt sinne. Regelbundna andningsövningar skyddar mot stress, det är fysiskt omöjligt att vara stressad samtidigt som vi tar långa djupa andetag, liksom att vi tillåter oss vila och återhämtning. Den kloka och fenomenala ayurvediska hälsorådgivaren Peter Ljungsberg har gett rådet att vila innan aktiviteten – då är ju vilan garanterad. Genialt!
Några fler tips på hur du kan hantera stress hittar du här.
Vi behöver också nära oss själva och våra hjärtan med optimism, glädje och lycka, känslor som stärker immunförsvaret och vårt allmänna välmående. Det är något av det viktigaste vi kan göra i livet, att sträva efter dessa positiva känslor. Och här kommer det där med att följa hjärtat in. Vi jobbar 35-40 timmar per vecka, 11 månader per år. Det är mycket tid vi tillbringar på en arbetsplats. När vi under vår arbetstid ägnar oss åt någonting som känns meningsfullt för oss, och kanske också har mening för andra, så blir vi lyckligare, mår bättre mentalt och därmed också i vårt hjärta.
Att följa vårt hjärta är alltså inte nice to do. Det är need to do.
Det kan kännas läskigt, men det är viktigt. Här är ett inlägg som jag skrev förra sommaren, om två steg till ett liv i glädje.
Jag önskar dig ett harmoniskt och stressfritt hjärta <3
Tia
