Havssalt eller bergssalt – vilket bör du välja? Det beror förstås på vem du är!

Är salt livsfarligt eller hälsosamt? Det beror enligt ayurvedan på vem som frågar – och förstås också på vilket salt vi pratar om: koksalt, bergssalt, svartsalt eller havssalt.

Efter några dagar i radioskugga är jag tillbaka – mer taggad än någonsin att dela med mig av den kloka ayurvedan. Jag har verkligen längtat efter att kommunicera med er ayurvedaentusiaster! I det här inlägget ska jag försöka svara på läsaren Ewas fråga nyligen här på bloggen om hur ayurvedan ser på salt.

Salt är ju så gott och förhöjer ju smaken på vilken maträtt som helt. Det är inte så konstigt, salt stimulerar salivutsöndringen och utan saliv kan vi inte känna någon smak. Alltför ivrigt saltande ges dock i dag skulden för en rad sjukdomar, som högt blodtryck, som i sin tur kan leda till problem med hjärtat samt njurskador. Livsmedelsverket manar till generell försiktighet med kryddan. Ayurvedan ser inte lika ensidigt på salt.

Enligt ayurvedans smaklära är salta smaker smörjande och uppvärmande. De stimulerar matsmältningen, ger näring åt nervsystemet och är milt laxerande.Med det sagt kan vi sluta oss till att salta smaker generellt ökar pitta och kapha och balanserar vata.

Men ingen bör äta alltför mycket salt. Om vi äter för mycket salt kan det skapa sår och öka magsyra. Det skadar ögonen, ger hudproblem, ödem (vätskeansamlingar) och också högt blodtryck. Tarminflammation kan gynnas av för mycket salta smaker, på ett mentalt plan kan överdrivet mycket salta smaker skapa girighet och missnöjdhet. Så det ligger något i de generella varningarna för salt. Men det finns stora skillnader i saltsorter, och olika slags salter påverkar doshorna på olika sätt.

Förutom det vanliga bordssaltet finns det även bergssalt (rocksalt), havssalt och svart salt.

Bergssalt (rocksalt) utvinns ur bergsgruvor, till exempel i Himalaya (Himalayasalt). Det är ett naturligt salt, proppfullt med mineraler. Det stimulerar matsmältningen och ämnesomsättningen, stabiliserar blodtrycket och ger immunförsvaret en skjuts. Bergssalt stimulerar också god sömn och minskar stress. Det sägs ha sattviska kvaliteter, det hjälper alltså till att nära vår andlighet.

Indiskt svartsalt (Kala namak) är ett vulkaniskt bergssalt, även det enormt mineralrikt. Svartsalt har en smak av svavel och är populärt i indisk matlagning. Svartsalt gynnar matsmältning och tarmar, och förebygger halsbränna och blodbrist.

Havssalt utvinns genom att vattnet får dunsta bort, varpå saltet tvättas, torkas och silas. Saltet bildades när urhavel torkade ut och har lagrats i bergen i ett par hundra miljoner år. I havssalt finns det bland annat magnesium, zink, bor, litium, kalium, järn och kalcium.

Det raffinerade vita koksaltet som många använder som bordssalt är inte hälsosamt för någon. Det är berövat det mesta av sitt hälsosamma innehåll av spårämnen och mineraler, som exempelvis magnesium, och bör undvikas så långt som möjligt.Överhuvudtaget är det viktigaste när vi väljer salt att det är oraffinerat.

Av de tre doshorna är vata är mest tålig mot salt. För vata fungerar både havssalt, bergssalt (rocksalt) och svartsalt, eftersom vata balanseras av salt, och dess smörjande, värmande egenskaper.

Eftersom salt ökar pitta och kapha kan personer med dominans eller obalans i pitta eller kapha generellt vara lite försiktig med salt, och välja att använda bergssalt (rocksalt), som är det enda salt som balanserar alla tre doshorna.Svartsalt och havssalt kan undvika eller användas med försiktighet.

Så nu vet du lite mer om vilket salt du ska välja. Salta alltså gärna, men med lite eftertanke och med rätt sort!

Allt kärlek,

Tia <3