av Tia Jumbe | nov 16, 2019 | Blogg, kapha, pitta, sömn, vata
Sömnen är oerhört viktig för vår hälsa, men allt fler har problem att sova. Men att sova för mycket kan faktiskt även det vara ett tecken på och ge obalans. Så här mycket sömn behöver du!
Vikten av sömnen är svår att överskatta. Det är under nattsömnen som det livsviktiga reparations- och återuppbyggnadsarbetet sker i kropp och sinne. Perioden mellan kl 22 och 24 sker detta arbete allra mest intensivt. Ingen annan återhämtning och avkoppling kan ersätta sömn. Helt utan sömn dör vi, och utan tillräckligt med sömn blir vi sjuka. Därför är det så oerhört bekymmersamt att var tredje svensk har problem med att sova.
Att under längre perioder få alltför lite sömn kan leda till en mängd obalanser. Här är några:
-Autoimmuna sjukdomar
-Oro och ångest
-Stelhet och värk i kroppen
-Nedsatt immunförsvar
-Humörsvängningar
-Förtidigt åldrande
-Minnesförlust
-Koncentationssvårigheter
-Högt blodtryck
-Depression
Sömnen är ofta det första som påverkas negativt när vi har mycket omkring oss. Beroende på vilken dosha som dominerar oss och eventuell obalans kan vi känna av olika typer av sömnproblem:
Vata tenderar att sova ytligt och oroligt och vaknar tidigt, ibland mellan 2 och 6 och har det svårt att somna om.
Tips & råd: Äta en vatabalanserande middag, med livsmedel av bra kvalitet och en tillräcklig mängd. Undvik att arbeta på kvällen, och undvik actionfyllda filmer och serier.
Pitta kan ha svårt att somna och ligger och vrider och vänder sig utan att kunna slappna av. Pitta kan också vakna väldigt tidigt och känna sig helt pigg eller fylld av ilska.
Tips & råd: Ät en pittabalanserande middag. Massera huvudet och fötterna med svalkande kokosolja innan sänggående. Undvik action och våld på tv eller datorspel.
Kapha sover alltför mycket och är ändå alltid trött. Det är svårt att kliva upp på morgonen.
Tips & råd: Undvik alltför tung och fet mat och att äta för mycket till middag. Soppa är bra kvällsmat för kapha. Kliv upp före klockan 6 och träna, gör till exempel ett yoga vinyasa-pass. Håll dig aktiv under dagarna.
Kroppens intrikata och avancerade system är utvecklade för en tillvaro där vi lever efter en naturlig dygnsrytm, med vila under dygnets mörkaste timmar. Enligt ayurveda bör vi sova mellan ungefär klockan 22 och 6, eftersom energierna i vår omgivning då är mest gynnsamma för sömn. Precis som allt annat har nämligen även dygnet sina doshaperioder, och för att nå balans i kropp och sinne bör vi anpassa oss efter dessa i våra livsstilsrutiner.
Så här mycket sömn behöver du
Inom ayurveda säger vi som sagt ofta att det är fint att somna kring klockan 22 och vakna kring 6.00. Men alla doshorn behöver inte lika mycket sömn för att bibehålla hälsobalans:
Vata i balans behöver 6-7 timmars sömn.
Vata i obalans behöver minst 8 timmars sömn.
Pitta behöver 6-8 timmars sömn.
Kapha i balans behöver 7-8 timmars sömn.
Kapha ur balans behöver max 6-6,5 timmars sömn.
Sömn under dagtid rekommenderas generellt inte inom ayurveda. Det är egentligen bara pitta som ibland kan tillåta sig en liten lur mitt på dagen. Kapha bör absolut inte sova på dagen, eftersom det ökar kapha och därför riskerar att skapa obalans. Under den mörkar årstiden kan vi alla däremot behöva lite mer sömn, så unna dig gärna att lägga dig tidigare, om du känner för det.
Undantag till regel om att låta sömnen vara på natten är om du är försvagad av någon anledning, till exempel av sjukdom, om du har druckit mycket alkohol, om du är på resa eller har varit mycket fysisk aktiv. Och observera att sova inte är samma sak som att vila. Vila så som vi gör efter till exempel yoga är bra för alla utom möjligen personer med kraftig kaphaobalans.
Jag önskar dig en god natt,
Tia
PS: Vet du inte vilken dosha du är eller har obalans i? Beställ mitt kostnadsfria stora doshatest, som visar både dominerande dosha och obalans. Maila!
av Tia Jumbe | nov 13, 2019 | agni, Blogg, kapha, matsmältningen, pitta, vata, vatten
Vatten – finns det någon godare dryck? Eller hälsosammare? Nej, faktiskt inte. 🙂 Men det är ändå inte alltid passande för oss. Här är 3 tillfällen då du inte bör dricka vatten!
Vi bör ju dricka en hel del för att inte torka ut, och enligt ayurveda är det viktigt att vi dricker just vatten för att få i oss vätska. Det är alltså inte alls samma sak att släcka törsten med te, juice eller annan dryck. Men det är faktiskt ändå inte alltid det passar så bra att dricka vatten. Här är några tillfällen då vi bör vara sparsamma med den underbara drycken.
Undvik att dricka vatten …
När du är hungrig. Enligt ayurveda ska vi äta när vi är hungriga och dricka när vi är törstiga. Att göra tvärtom eller inte lyssna på kroppens hunger- respektive törstsignaler stör matsmältningen.
Tillsammans med mat. Att dricka stora mängder vatten till maten minskar matsmältningseldens intensitet, särskilt om vattnet är kallt. Prova att dricka små klunkar hett vatten mellan tuggorna i stället. Det stör inte lika mycket.
Direkt efter maten. Av samma anledning är det inte att rekommendera att dricka stora mängder vatten direkt efter maten. Vänta minst 30 minuter innan du dricker något efter maten, eller drick lite hett vatten.
Däremot är det en mycket god idé att börja dagen med en kopp hett vatten. Det drar igång matsmältningen och hjälper kroppen att rensa ut det slagg som samlats ihop under natten.
Så, se nu till att du får i dig ordentligt med vatten – helst varmt och vid rätt tillfällen! <3
All kärlek,
Tia
PS: Har du sett nyheterna i webbutiken? Ayurvediskt järn, vatabalans-tillskott och eterisk olja som balanserar vata. Du hittar butiken här! <3
Mer intressant läsning:
Genom klimakteriet med ayurveda
4 örter som ger rofylld sömn
12 vanliga symptom på ama – slaggprodukter
av Tia Jumbe | nov 10, 2019 | ayurvedisk livsstil, ayurvediska recept, basmatiris, citron, kapha, kitchari, lunch, middag, pitta, vata
En gråmulen dag som denna (snöglopp i Stockholm) behövdes det lite extra sol. Det fick bli en solgul saffranssmakande kitchari med citron till lunch. Ljuvligt god!
Jag var supersugen på kitchari till lunch, men hade inga mungbönslinser så jag tog röda linser.
Jag lagade det goda citronriset ifrån förra receptet på en middagsbjudning igår, och kände i dag att jag inte hade fått nog av det goda. Det fick bli citronsmak i dag igen. Bra med lite extra c-vitamin också så här års. 😉
Jag älskar verkligen också säsongens krydda saffran (och det är också så fint för hälsan, se nedan), så jag blandade i en påse av det också.
Squash är ju lite av en favoritgrönsak och det finns alltid hemma, så det fick bli det i kitcharin helt enkelt.
Resultatet blev en vackert solgul kitchari med härligt frisk smak av citron och saffran.
Doshajustering: Citron och saffran mår alla doshor gott av, chili kan pitta och vata ta det lite försiktigt med (pittaobalans? Skippa chilin!), och röda linser kan du med vataobalans byta ut mot mungbönslinser. Observera att mungbönslinserna behöver stå i hett vatten cirka 30 minuter innan du kokar dem.
Här är receptet.
Saffranskitchari med citron
Ingredienser 1-2 personer
1 dl röda linser
0,75 dl basmatiris
4 dl vatten
0,5 squash
0,5 röd chili
1 msk ghi
1 nypa hing
0,5 vardera av senapsfrön, gurkmeja, mald spiskummin
2 msk citronsaft
1 pkt saffran
Bergssalt
Servera med färsk koriander.
Gör så här:
Skölj riset och linserna, chilin och squashen. Skiva chilin och skär squashen i mindre bitar.
Fräs hing och senapsfrön i ghi någon minut. Häll sedan i riset och linserna och låt fräsa med. Häll sedan i squashen och låt fräsa med ytterligare någon minut.
Häll i vattnet och resten av kryddorna. Låt koka 10-15 minuter tills allt är rejält mjukt. Blanda ner pressad citron, smaka av med bergssalt. Klipp över färsk koriander.
Ät & njut!
Tia
PS: Ta reda på vilken dosha som är ur balans hos dig! Beställ mitt kostnadsfria utökade doshatest – maila!
Relaterad läsning:
Vitalisera kropp och sinne med superkryddan saffran!
2 x basmati – sätt smak på riset!
3 tillbehör för en komplett måltid
av Tia Jumbe | okt 30, 2019 | ashwaganda, ayurvedisk livsstil, Blogg, brahmi, kapha, klimakteriet, pitta
Klimakteriet är en period då många upplever besvär – ofta helt i onödan. Här är ett lååååångt inlägg om hur du minimerar de negativa symtomen på den övergång mellan pitta och vata som alla vi kvinnor gör. Så här tar du dig genom klimakteriet med ayurveda!
Klimakteriet är ju något som alla vi kvinnor går igenom, men de besvär vi har skiftar enormt. Vissa av oss upplever stora besvär under de ungefär tio åren som menopausen förbereds (51 är snittåldern då mensen upphör), medan andra glider igenom åren utan större problem. Titta en generation bak för att få en föraning om hur du kommer att uppleva klimakteriet, så som din mamma mådde under dessa år kommer du med stor sannolikhet också att må, visar studier.
Ungefär tre fjärdedelar av alla kvinnor i västvärlden upplever ändå besvär under klimakteriet. Ditt välmående under de här åren beror också på hur hälsosamt du lever. Genom att känna till din dominerande dosha och dina obalanser och vad de olika symptomen under menopaus är tecken på för obalanser kan du möta klimakteriet med rätt åtgärder och uppleva färre besvär.
Enligt ayurveda är det fint att börja förbereda sig för klimakteriet redan innan vi kommer in i den fasen, så att vi är i så god balans som möjligt när den kommer. Ju bättre hälsobalans vi har desto mildare besvär. Här har jag sammanställt lite av vad böckerna A woman’s best medicine; Nancy Lonsdorf, Veronica Butler, Melanie Brown. Ayurvedic healing. A comprehensive guide; David Frawley och The complete book of ayurvedic home remedies; Vasant Lad skriver om perioden.
Värmevallningar, sömnproblem, humörsvängningar, oregelbunden mens och torra slemhinnor uppstår när östrogennivån minskar, vilket den gör när kroppen förbereder sig för menopaus. Denna minskning sker gradvis och börjar redan i 40-årsåldern. Det tar cirka tio år att ta sig igenom hela klimakteriet, från det att hormonnivåerna börjar minska tills dess att menopaus inträder, det vill säga att mensen slutar komma.
Det vanligaste besväret är så kallade vallningar, när kroppens termostatsystem krånglar och gör så att vi plötsligt får kraftfulla värmepåslag från bröstet och uppåt, ofta under natten. De flesta upplever vallningar under flera år av klimakteriet.
Menopaus markerar ett större skifte i kvinnans liv, när hon rör sig från de produktiva och dynamiska år som domineras av pitta in i den period av livet som domineras av vata. Vi märker av denna ökade vatapåverkan just i samband med klimakteriet. När vata ökar är det vanligt att vi:
-blir förstoppade
-får tunnare hår och porösare skelett
-får torrare hud och slemhinnor
-sover ytligare och vaknar lättare
-tenderar att oroa oss mer
Vata har onekligen vissa besvärliga symptom ur balans, men när vi har den kreativa och härliga doshan i balans kan vi i stället njuta av att slippa pittas produktiva, drivna och prestigefyllda kvaliteter. I stället kan vi tillåta oss själva att utveckla och dyka djupare in i vatas mer spirituella och expansiva kvaliteter. Vata sätter oss ofta i kontakt med vår inre skaparkraft och vår önskan att expandera vårt sinne. Ett fint sätt att närma sig den här fasen är att låta fokus förflyttas från kärnfamiljen, som ju behöver oss allt mindre, till vår globala familj. Med den visdom som vi uppnått genom vårt liv, och den kärlek som vi med hjälp av meditation och ökad reflektion och stillhet kan komma i kontakt i kan vi vara med och förändra världen!
Doshorna och klimakteriet
Doshorna reagerar olika på klimakteriet. Om du har en vataobalans kan du uppleva oregelbundna humörsvängningar men accepterar också snabbare det nya. Om du har pittaobalans blir du snarare mer irriterad över att förlora kontrollen över dig själv och din tillvaro, och hanterar den nya situationen genom att ta reda på allt du kan om klimakteriet och hur du går igenom det på bästa sätt. Kapha är den dosha som upplever klimakteriet som minst besvärande.
Klimakteriesymptom relaterade till vata
Humörsvängningar
Oro
Minskad sexlust
Förstoppning eller orolig mage
Torr hud eller torra slemhinnor
Klimakteriesymptom relaterade till pitta
Vallningar
Irritabilitet
Kraftiga blödningar
Hudproblem
Klimakteriesymptom relaterade till kapha eller ama
Viktuppgång
Övervikt
Att kroppen behåller vätska
Höga kolesterolvärden
Massera och balansera – så här kan du lindra symptomen!
Här är några förslag på hur du kan mildra dina klimakteriebesvär utöver att balansera den/de doshorn som är ur balans. Kom ihåg att allt hänger ihop, så ju fler av de här åtgärderna som du gör, desto större effekt kommer du att få på välmåendet.
1. Undvik stress.
Stressen behöver du närma dig på flera sätt. Dels behöver du faktiskt stressa mindre, det vill säga göra det du kan för att justera ditt liv så att det blir minde hektiskt. Om jobbet är extremt stressigt se om det går att förändra. Om det inte går att förändra behöver du kontra detta genom att ha en desto lugnare tillvaro utanför arbetet för att få balans på hela livet. Någonstans behöver du tid och möjlighet att återhämta dig för att stressen inte ska bli tärande! Du kan också öka din motståndskraft mot stress genom att meditera. Jag skriver mer om meditation här nedanför men vill också passa på att rekommendera en teknik som heter Source. Source är den enklaste meditationsteknik jag någonsin provat och den är också så effektiv. Jag upplever mindre stress, mindre huvudvärk och större glädje i livet sedan jag började med den – och framför allt får jag till den dagliga meditationen! Jag har lärt mig Source hos Ayurveda-Akademin i Helenelund utanför Stockholm, och de kör utbildningen fyra gånger per år. Du hittar deras info om Source här, ha tålamod informationen uppdateras inte superofta. Titta in då och då eller maila info@skand.org och berätta om ditt intresse så missar du inte nästa kursstart.
2. Ge dig själv tillräckligt med vila.
Många av oss sover för lite och för dåligt. Vi behöver generellt sett 7-8 timmars sömn, vata behöver något mer sömn och kapha något mindre. Det bästa av flera anledningar är att lägga sig senast klockan 22. Dels är det lättare att somna senast 22-22.30, därefter börjar nämligen pittatid, vilket drar igång de aktiva energierna hos oss. Men den viktigaste återuppbyggnaden i kroppen sker också timmarna innan midnatt. Kroppen tar hand om och reparerar sådant som slitits under dagen. För att må vårt bästa behöver vi alltså sova dessa viktiga timmar innan midnatt. I det här och det här inlägget hittar du tips för att somna lättare och sova tyngre.
3. Ät färska grönsaker och frukter.
Färskt och nylagat (och förstås helst ekologiskt och i säsong) innehåller allra mest näring. Låt en stor del av din kost bestå av färska grönsaker och frukter enligt din dosha/obalans (tänk på att inte äta stora mängder frukt tillsammans med annan mat). Komplettera med böner/linser och sädesslag som är bra för din dosha. Du hittar kostlistor i min bok Nystart i livet med ayurveda, men också (inte riktigt lika omfattande) i spalten på min blogg.
4. Vid vallningar – balansera pitta.
Vallningar är som sagt tecken på pittaobalans. Dessa lindrar du genom att balansera pitta i kost och livsstil, läs mer om det här. Undvika bland annat salt, sur och starkt kryddad mat, alkohol och kaffe, som ökar pitta och som kan öka besvären med värmevallningar.
5. Torra slemhinnor – balansera vata.
Vata kommer ofta med torrhet, så torra slemhinnor och oro är ett tecken på vataobalans. Dessa lindrar du genom att balansera vata i kost och livsstil. Läs mer här.
6. Vid kapharelaterade symptom – balansera kapha.
Om du har kaparelaterade symptom är det stark mat och aktivitet som gäller, läs mer här.
7. Vid flera obalanser – balansera vata.
Om du känner igen symptom från flera doshor i listan ovan börjar du med att balansera vata, eftersom det sannolikt är med vata som alla obalanserna har startat. Eftersom klimakteriet sammanfaller med att vi går in i vata-perioden är de flesta av besvären också relaterade till vata. Läs mer om hur du gör det här. När vata är i balans fortsätter du att balansera den dosha som då är ur balans.
8. Motionera lätt varje dag.
Motion är bra för humöret, vikten och alla kroppens system, försök få till åtminstone 30 minuter mjuk motion om dagen. Ta en promenad, simma eller yoga. Den klassiska Solhälsningen är toppen, men även följande positioner är gynnsamma: Lätt meditationsställning, Bågen, Båten, Gräshoppan och Ryggvridningar. Du hittar beskrivningar på dem alla i min bok Nystart i livet med ayurveda.
9. Massera med olja.
Abhyanga är superfint för att grunda, lugna och rena kroppen, och ger dessutom len och mjuk hud. Ge dig själv oljemassagen från topp till tå varje dag innan du duschar. Läs mer om hur du gör här.
Du kan också mildra besvären genom att tillföra en del örter, mineraler och livsmedel.
8 örter och livsmedel för att lindra klimakteriebesvär
1. Ät en handfull sesamfrön eller andra produkter av sesamfrön varje dag. Sesamfrön innehåller höga halter av naturligt växtöstrogen, som alltså balanserar kroppens hormonnivåer.
2. Ät sojaprodukter varje dag, av samma anledning som rådet här ovan. Även soja innehåller naturliga växtöstrogener.
3. Ät ett dagligt tillskott av shatavari som balanserar hormonerna. Shatavari är roten från sparris, och används inom ayurveda för att lindra kvinnors hormonella besvär, så som vid mens och klimakteriet. Shatavari är särskilt bra för symptom relaterade till pitta.
4. Ät ett dagligt tillskott av ashwaganda, den kraftfulla roten som är extra bra för att balansera vata och lindra klimakteriesymptom relaterade till vata.
5. Ät tillskott av mineraler som kalcium, magnesium och zink. Ta dem på kvällen så kan de lindra nattliga vallningar. De förebygger också benskörhet, som kvinnor lättare får efter klimakteriet, när östrogenhalterna minskar.
6. Ät 1 tsk färsk aloeveragelé om dagen. Det lindrar alla symptom. Köp hem en Aloe vera barbadensis så att du alltid har tillgång till färsk aloe vera.
7. Kosttillskotten Golden transition 1 och 2 från Maharishi Ayurveda innehåller örter som hjälper till att bibehålla balansen, stärker funktionerna som är klimakterierelaterade och gör övergången smidig och enkel. Kroppen får hjälp både före och under klimakteriet.
8. Örten brahmi lugnar nervsystemet, minskar vallningar och uppblåsthet.
Efter klimakteriet
Mensen är en reningsprocess som bland annat hjälper kroppen att rensa ut ama. Efter klimakteriet rekommenderar ayurveda därför att vi regelbundet hjälper kroppen att rensa ut ama med andra metoder. Vi kan till exempel göra en enklare detox per månad, här hittar du en kraftfull tredagarskur. Även daglig oljemassage (abhyanga, läs mer här) hjälper till att rena kroppen och bibehålla doshabalans, liksom regelbunden träning och vila, och att äta enligt vår dosha/obalans.
Om du är osäker på vilken dominerande dosha du har just nu kan du beställa mitt kostnadsfria doshatest. Maila! Missa inte heller poddavsnittet med Sangeeta Balaprakash här nedan, hon bjuder på många insikter och kunskaper.
All kärlek till din vackra övergång!
Tia
av Tia Jumbe | okt 25, 2019 | ayurvedisk livsstil, Blogg, kapha, pitta, träning, vata
Morgon, lunch eller kväll – vilken tidpunkt är egentligen bäst och mest effektivt för träning? Det beror förstås på din dosha! Här är den bästa tiden för din träning!
Vi bör enligt ayurveda alla röra på oss åtminstone 30 minuter per dag. Träningen bör vara skön och rolig och kan vara allt från en promenad till dans eller styrketräning. Enligt ayurveda bör vi inte använda mer än 50% av vår kapacitet, och när svetten börjar lacka tar vi i alltför hårt.
För att göra träningen så effektiv och bra som möjligt för oss själva kan vi dessutom planera den optimalt vad gäller tidpunkt på dygnet.
Precis som de tre doshorna dominerar tre olika årstider med sina energier så dominerar deras energier också under olika perioder på dygnet. Så här delas dygnet upp mellan dem:
kl 6-10 Kapha
kl 10-14 Pitta
kl 14-18 Vata
kl 18-22 Kapha
kl 22-2 Pitta
kl 2-6 Vata
Bästa tiden för din träning!
Det här betyder att vi under timmarna mellan kl 6 och 10 och 18-22 påverkas av tyngre, och lite tröga energier. Mellan kl 10 och 14 och 22-2 påverkas vi av intensiva och dynamiska energier, och mellan 14 och 18 och 2-6 av lite lättare och mer rörliga energier. Dessa energier passar bättre och sämre ihop med olika aktiviteter.
När det gäller träning är den allra bästa tiden kaphatimmarna, framför allt de på morgonen kl 6-10. Då är kroppen starkast och klarar påfrestning bäst. De tunga energierna gör också att träningen får större effekt. Om du tränar mellan kl 6 och 10 har träningen också en uppiggande effekt som sitter i hela dagen. Kapha kan egentligen träna när som helst, de behöver röra på sig, men den här tiden passar utmärkt!
Träning mitt på dagen tenderar att skapa stress, och särskilt pitta bör inte träna under pittatid 10-14. Se om det är möjligt att ägna lunchen åt att äta och att träna en annan tid på dagen, alltså
Mellan klockan 14 och 18 är det inte heller så lämpligt att träna, enligt ayurveda, eftersom det då är vatatid och kroppen är som svagast fysiskt. Det gäller särskilt vatapersoner, som kan må illa om de tränar den här tiden på dygnet. Lättare träning som yoga eller simning kan funka under denna period.
Efter kl 18 är det dags att varva ner, så den träning som möjligen kan bli aktuell här är en promenad ör att hjälpa matsmältningen att ta hand om middagen.
Summa summarum: träning på morgonen funkar för alla doshor och är bäst på alla sätt. <3
Ha en ljuvlig helg,
Tia
av Tia Jumbe | okt 19, 2019 | amalaki, ayurvedisk livsstil, Blogg, förkylning, ingefära, kapha, moringa, pitta, vata
Det är förkylningstider. Många har redan däckat och resten går antingen runt och hostar eller är rädd för att bli smittade (känns det som). Så här kan du stärka ditt immunförsvar och skydda dig mot förkylning!
Foto: David Mao, Unsplash
Du kan stärka immunförsvaret på flera olika sätt, ayurveda är ju en holistisk hälsolära (det är ju det vi ÄLSKAR med ayurveda!). Livsstilen är alltså enormt viktig när vi vill boosta vår hälsa.
Inom ayurveda säger vi ju också att all sjukdom börjar i matsmältningen, eftersom det är där vi endera får i oss den näring vi behöver – eller inte! Och om vi av någon anledning inte kan absorbera näringen ur kosten, om maten inte är tillräckligt näringsrik eller om vår matsmältning inte fungerar tillräckligt bra, så påverkas vårt immunförsvar negativt.
- Är immunstärkande mat. Mat som boostar immunsystemet är färsk, ekologisk och lättsmält mat. Gärna förstås kitchari (mungbönsgryta, se länk nedan) eller andra maträtter med mungbönslinser, som är både näringsrika och lättsmälta.
- Undvik hårdsmält mat. Hårt processad mat, mat med tillsatser, oekologisk, fryst, konserverad eller färdig mat är svårhanterlig för matsmältningen. Även matrester räknas till hårdsmält mat.
- Undvik stress. Stress bryter ner immunförsvaret. Det är överhuvudtaget omöjligt att vara i balans när man är stressad, så gör det du kan för att stressa mindre. Se till att du får ordentligt med återhämtning, tid varje dag då du INTE tänker på allt du har att göra.
- Sov och ät på regelbundna tider. Att varje dag äta och sova på olika tider påverkar kroppsrytmen och matsmältningen negativt, vilket i sin tur försvagar immunförsvaret.
Ingefära bäst mot förkylning
Det finns också så kallade köksråd som du kan ta till för att boosta immunförsvaret, och kryddor som är extra bra eftersom de gynnar matsmältningen och därmed immunförsvaret. Här hittar du några idéer:
- Drick ingefära, del 1. Den bästa hjälpen mot förkylning är ingefära! Om du känner förkylningen hovra omkring dig: drick ingefära-te! Ingefära-te är skivor av färsk ingefära som fått koka en kvart i vatten. Sila eventuellt av och drick vattnet. Om du vill söta med lite honung får du låta det svalna till fingerljummet så att inte honungen förstörs.
- Drick ingefära, del 2. Ännu ett recept som jagar förkylningen på flykt. Blanda 2 delar torkad och malen ingefära, 3 delar kanel och 1 nypa kardemumma i en burk. Låt 1 tsk av blandningen småkoka i 2,5 dl vatten, 10-15 minuter. Låt svalna till fingerljummet och smaksätt med 0,5-1 tsk honung. Det här receptet kommer från Vasant Lads bok The Complete book of Ayurvedic Home Remedies.
- Krydda dig frisk! Laga mat med kryddor som spiskummin, koriander, gurkmeja, ingefära och svartpeppar som stimulerar matsmältningen och därmed gynnar immunförsvaret.
Två effektiva kosttillskott
Slutligen kan du förstås stärka immunförsvaret extra med hjälp av kosttillskott. Här är två av ayurvedas fina örter som bland annat har effekten att de stärker immunförsvaret:
- Amalaki. C-vitaminrikt litet bär som stärker matsmältningen och immunförsvaret.
- Moringa. Det snabbväxande trädet är näringsrikt från topp till tå, så att säga, men det är bladen som torkas och mals till det pulver vi tar tillskott av här hemma. Moringa är en kraftfull antioxidant som bland annat stärker immunförsvaret.
Så, mina vänner, nu hoppas jag att ni alla håller er friska hela resten av hösten och även in i vintern. Om vi tar hand om oss så kan vi ju slippa de jobbiga influensorna! I min webbutik hittar du de örter och torra kryddor som jag nämner i inlägget, om det är läge att inhandla! <3
Till sist vill jag också påminna om att det bara är ett par veckor kvar tills årets sista omgång av den uppskattade 12-veckorkursen Börja din ayurvedaresa här drar igång. Det är 12 mail som ger pepp och inspiration till att steg för steg komma igång med – och hålla igång – en ayurvedisk livsstil för just din dosha/obalans. Du får alla 12 veckorna för 350 kronor! Beställ här!
All kärlek,
Tia <3
Relaterad läsning:
Kitchari – den ayurvediska supermaten
10 budord för en stark matsmältning
Stoppa förkylningen innan den stoppar dig!
